Receptfritt mot magkatarr och halsbränna – så fungerar egenvården

Visa innehållsförteckning

Besvär från magen och matstrupen är vardagsmat för de flesta av oss då och då. Det kan svida och ömma i magen efter en stor måltid, eller komma en brännande känsla upp mot halsen när du lagt dig ner. Den här sidan förklarar vad magkatarr och halsbränna egentligen är, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas på apotek och vad du själv kan göra för att må bättre. Vi går också igenom när du i stället bör kontakta vården. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Vad är magkatarr?

Magkatarr är ett vardagligt ord som många använder när det gör ont eller svider i övre delen av magen. Bakom besvären ligger oftast det som inom vården kallas funktionell dyspepsi, eller känslig mage. Namnet katarr antyder att det skulle handla om en infektion eller inflammation i magsäcken, men så är det vanligtvis inte vid funktionell dyspepsi.

Funktionell dyspepsi är ett samlingsnamn för olika långvariga besvär i den övre delen av magen, som beror på att magen är extra känslig. Nerverna i magsäcken och tolvfingertarmen reagerar lättare än vanligt och kan skicka signaler om att det gör ont eller svider. Exakt vad som gör magen så känslig är inte helt klarlagt. Det är vanligt att samtidigt ha en känslig tarm, det som brukar kallas IBS.

Vad är halsbränna och sura uppstötningar?

Halsbränna orsakas av att magsaft från magsäcken kommer upp i matstrupen. Det kallas magsaftsreflux, eller bara reflux. Magsaften innehåller saltsyra, och därför kan det kännas som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Ibland strålar känslan bakåt mot bröstryggen, och en del får även sura uppstötningar. Att ha lindriga refluxbesvär då och då är vanligt – ungefär var femte person känner av det ibland – och det är oftast helt ofarligt.

Mellan matstrupen och magsäcken sitter den övre magmunnen, som ska hindra maginnehållet från att komma upp igen. Den är dock inte helt tät, och därför kommer det ibland upp lite magsaft. Med åldern blir så kallat diafragmabråck vanligare, vilket kan göra att magmunnen sluter sämre och att besvären ökar. Magkatarr och halsbränna är alltså två olika saker: magkatarr handlar om en känslig mage, medan halsbränna beror på att sur magsaft når matstrupen. Många känner igen båda, och besvären kan dessutom gå in i varandra.

Receptfria egenvårdskategorier vid mag- och refluxbesvär

De flesta med lindriga besvär klarar sig med receptfri egenvård som finns på apotek, både i butik och på nätet. Här beskriver vi kategorierna på ett allmänt plan. Vi pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel, substanser eller märken – vad som passar dig beror på dina besvär, din ålder och din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i bipacksedeln.

• Syraneutraliserande medel verkar genom att göra det mindre surt i magsäcken och brukar märkas av ganska snabbt.
• Skyddande medel bildar ett slags skikt som lägger sig över maginnehållet och kan användas vid sura uppstötningar.
• Medel som dämpar magsyran minskar i stället produktionen av syra och verkar ofta långsammare men under längre tid.

En allmän tumregel som vården brukar lyfta fram är att receptfria läkemedel mot den här typen av besvär bör användas under en begränsad tid, ofta omkring två veckor, innan du tar kontakt med vården om de inte hjälper. Vissa av dessa medel kan dessutom påverka eller påverkas av andra läkemedel. Läs därför alltid bipacksedeln innan du börjar, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig, ditt barn eller dina övriga mediciner. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Vad du kan göra själv

Utöver receptfria läkemedel finns det en hel del vanor som kan göra besvären lättare att leva med. Inget av det botar problemet, men många märker skillnad genom att justera måltider och rutiner. Råden nedan utgår från det vården brukar rekommendera.

• Undvik stora måltider och fördela maten över dagen i stället för få och tunga mål.
• Ät inte sent på kvällen, särskilt inte timmarna innan du ska sova.
• Undvik att böja dig framåt direkt efter att du ätit.
• Lägg märke till vad du blir sämre av – för en del är det kaffe, stark mat, alkohol eller kolsyrade drycker – och dra ner på det.
• Försök minska i vikt om du har övervikt, eftersom refluxbesvär kan bli värre av det.
• Slutar du röka kan det minska besvären, och det finns hjälp att få om du vill.

Stress och oro spelar också in. Många med känslig mage märker att besvären blir värre i pressade perioder, och redan små förändringar i vardagen kan göra skillnad. Att hitta sätt att varva ner är därför en del av egenvården, inte minst vid magkatarr.

När bör du söka vård?

De allra flesta med lindrig magkatarr eller halsbränna behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över med egenvårdsråden eller receptfria läkemedel. Men ibland behövs en bedömning av vårdpersonal. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

• Dina magbesvär inte gått över på fyra veckor trots att du följt råden ovan.
• Du har behandlat dig själv med receptfria läkemedel men inte blivit bättre.
• Du har svårt att svälja eller känner att maten fastnar – det bör du alltid kontakta en vårdcentral för.
• Du är gravid och inte blivit bättre av receptfria läkemedel; då kan du vända dig till en barnmorskemottagning.

En del besvär bör du ta på större allvar. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du plötsligt får svårt att svälja och det gör ont att äta eller dricka, om du har svart avföring, eller om du kräks och kräkningen ser ut som kaffesump eller innehåller blod. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om magbesvär och behandling är 1177 en bra utgångspunkt. Vid livshotande besvär ringer du 112.

Frågor & svar