Receptfritt mot illamående och åksjuka – en lugn egenvårdsguide

Visa innehållsförteckning

De flesta känner igen känslan av att må illa, oavsett om det dyker upp under en bilresa, i samband med magsjuka eller tidigt under en graviditet. Den här sidan är en allmän egenvårdsguide. Vi är en oberoende informationssajt, inte en vårdgivare, och vi nämner inga enskilda läkemedel eller märken. Tanken är i stället att du ska förstå vad besvären kan bero på, vilka receptfria kategorier som finns att fråga om på apoteket och hur du känner igen de tillfällen då det är klokt att kontakta vården.

Vad är illamående?

Illamående är den obehagliga känslan av att vara på väg att kräkas. Det är inte en sjukdom i sig utan ett symtom som kan ha många olika orsaker. Ibland följs det av kräkningar, ibland inte. Vanliga orsaker är magsjuka, åksjuka och illamående tidigt under en graviditet, men känslan kan också komma av en infektion med feber, av vissa lukter eller av att magen är tom. Eftersom orsakerna skiljer sig åt gör också råden det, och därför går vi igenom de vanligaste situationerna var för sig längre ner.

Det allra vanligaste är att illamåendet är tillfälligt och går över av sig själv. Vid magsjuka brukar besvären till exempel klinga av inom ett till tre dygn, även om man kan må riktigt dåligt under tiden. Det viktiga är att veta vad du själv kan göra för att lindra obehaget och var gränsen går för när du i stället bör ta kontakt med vården.

Varför blir man åksjuk?

Åksjuka, eller rörelsesjuka, uppstår när kroppen får motstridiga signaler om rörelse. Balansorganen i innerörat känner av att du rör dig, samtidigt som ögonen ibland säger något annat, till exempel när du läser i en bil och blicken är stilla medan kroppen far fram. En del människor blir lättare åksjuka än andra, ofta för att de är extra känsliga för sådana rörelseförändringar. Åksjuka är vanligast hos barn mellan två och tio år, och för de flesta minskar känsligheten i vuxen ålder.

De första tecknen på att du eller ditt barn håller på att bli åksjuk är ofta att man gäspar, blir trött och blek. Därefter kommer själva illamåendet, och ibland slutar det med kräkningar. Eftersom besvären byggs upp efterhand är det en fördel att hinna agera tidigt, redan när de första tecknen visar sig.

Praktiska råd vid åksjuka på resan

Mycket av det som hjälper mot åksjuka handlar om var du sitter och vad du gör med blicken. Följande råd brukar hjälpa de flesta:

• Var utvilad inför resan, och undvik stora måltider precis före eller under den. Det är ofta bättre att äta lite och ofta under resans gång.
• Fäst blicken på vägen eller horisonten. Att läsa eller titta ner i en bok eller skärm kan däremot förvärra illamåendet.
• I buss är det bra att sitta längst fram, och besvären lindras ofta om du sitter i färdriktningen.
• På båt är det lugnast mitt i båten, där det gungar minst. En del tycker ändå att det känns bättre längst fram med utsikt, och allra bäst är att vara utomhus.
• På snabbtåg känns krängningarna mindre nära mittgången.
• Ta gärna pauser från åkandet om det går; frisk luft kan göra att det känns bättre.
• Att ligga ner, slappna av och blunda hjälper många. Det blir oftast bättre om du sover, eftersom balansorganen då påverkas mindre.

Receptfria egenvårdskategorier – så tänker du

På ett apotek finns receptfria produkter som många använder vid illamående och åksjuka. Vi beskriver dem här helt allmänt, utan att peka ut någon enskild produkt. Vilken kategori som passar dig beror på orsaken till besvären, och den bästa vägledningen får du genom att läsa förpackningen, läsa bipacksedeln och fråga en farmaceut på apoteket.

• Mot åksjuka: det finns receptfria läkemedel som brukar tas innan resan påbörjas. Det finns också särskilda kräkpåsar och akupressurarmband som en del väljer att ha med sig.
• Vid kräkning och diarré: vätskeersättning finns att köpa på apotek och kan vara bra om du tappar mycket vätska. Den går också att blanda till själv hemma.
• Mot diarré: det finns receptfria läkemedel som tillfälligt kan dämpa diarré, till exempel inför en flygresa. De är avsedda för kortvarig användning.

En sak är värd att lyfta fram särskilt: läkemedel mot åksjuka kan göra dig dåsig och försämra reaktionsförmågan. Avstå därför från att köra bil eller utföra riskfyllda arbeten innan du vet hur du reagerar på dem. Läs alltid bipacksedeln, där det står hur produkten ska användas och från vilken ålder den är avsedd, och fråga en farmaceut om du är osäker.

Illamående vid magsjuka

Magsjuka kommer ofta snabbt med illamående, kräkningar, diarré och ont i magen, och ibland feber. Trots att du kan må riktigt dåligt är magsjuka sällan allvarlig, och du blir oftast bättre inom ett till tre dygn. Det viktigaste du kan göra själv är att se till att få i dig tillräckligt med vätska, eftersom kräkningar och diarré annars kan leda till vätskebrist. Äldre personer och små barn är extra känsliga för det.

Drick lite och ofta, hellre än mycket på en gång. Känns det svårt att få i sig vätskan kan du dricka med en matsked i taget. Ät vanlig mat så snart du känner dig bättre och börja med små portioner; fiberrik mat och kaffe kan reta magen och ge mer diarré igen. För att minska smittspridningen är det bra att stanna hemma i minst ett dygn efter den senaste kräkningen eller diarrén och att tvätta händerna noga.

Illamående under graviditet

Det är vanligt att må illa och kräkas tidigt under en graviditet. Besvären är inte skadliga för dig eller för fostret, som ändå får den näring det behöver, och de går oftast över någon gång runt graviditetsvecka 20, även om några mår illa längre än så. Illamåendet blir ofta värre av vissa lukter och av att vara trött, stressad eller tom i magen.

Många upplever att det hjälper att äta lite men ofta, gärna något med kolhydrater till mellanmål, och att äta något redan innan man stiger upp på morgonen. Att dricka ordentligt med vätska, undvika alltför fet och starkt kryddad mat och få frisk luft brukar också kännas bra. När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel och först prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal innan du använder något mot illamåendet.

Var beställer man receptfri egenvård?

Den receptfria egenvård vi nämner ovan finns i fysiska apotek, i delar av den vanliga handeln och hos nätapotek. Vill du handla hemifrån går receptfria varor att beställa hos de nätapotek vi samarbetar med, men det viktigaste är att du väljer utifrån orsaken till dina besvär och läser bipacksedeln. Är du tveksam, fråga en farmaceut eller läs på 1177 innan du köper.

När bör du söka vård eller ringa 1177?

De allra flesta som mår illa behöver inte söka vård, eftersom besvären går över av sig själva. Men det finns lägen då du bör ta kontakt. Kontakta en vårdcentral, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, om något av följande stämmer in vid magsjuka:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar, eller har haft diarré i mer än en vecka.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin, vilket kan vara tecken på vätskebrist.
• Du är magsjuk samtidigt som du använder läkemedel mot till exempel hjärtsvikt, diabetes eller högt blodtryck.

Vid åksjuka är det ett skäl att kontakta en vårdcentral om du eller ditt barn inte blir hjälpt av receptfria läkemedel; en läkare kan då göra en bedömning. Är du gravid bör du höra av dig till en barnmorskemottagning eller vårdcentral så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt. Är du osäker på hur du ska tolka dina symtom kan du alltid ringa 1177, så hjälper de dig att bedöma läget. Sök genast vård vid kraftig och ihållande magsmärta, blodiga kräkningar eller diarréer eller hög feber med frossa, och ring 112 vid livshotande besvär.

Frågor & svar