Receptfritt mot diarré – en lugn egenvårdsguide

Visa innehållsförteckning

De flesta drabbas av diarré då och då, oftast i samband med magsjuka eller under en resa. Den här sidan är en allmän egenvårdsguide. Vi är en oberoende informationssajt, inte en vårdgivare, och vi nämner inga enskilda läkemedel eller märken. Tanken är i stället att du ska förstå vad som händer i kroppen, vad du själv kan göra för att må bättre och hur du känner igen de tillfällen då det är klokt att kontakta vården.

Vad räknas som diarré?

Med diarré menas att du har lös eller vattnig avföring fler än tre gånger om dygnet. Ofta blir du snabbt bajsnödig och kan ha svårt att hålla tätt. Diarré är inte en sjukdom i sig utan ett symtom, och i de allra flesta fall handlar det om något ofarligt och övergående. Mycket vanligt är att diarrén är en del av en magsjuka, som brukar komma snabbt med kräkningar, illamående och ont i magen. Då går besvären oftast över på ett till tre dygn.

När diarrén håller i sig längre talar man om olika sorter. Tillfällig diarré i samband med magsjuka eller en resa går vanligtvis över av sig själv på några dagar. Om du i stället har lös och vattnig avföring i mer än två veckor kallas det långvarig diarré, och då finns det skäl att kontakta en vårdcentral, eftersom det kan bero på något som behöver utredas. Mer om det längre ner.

Vad kan diarré bero på?

Vanligast är en tillfällig orsak. Magsjuka, som ofta beror på virus, är det vi flest känner igen: den smittar lätt, kommer snabbt och ger sig oftast lika snabbt. En annan vanlig variant är turistdiarré, ett samlingsnamn på lös mage som du kan få under en resa. Risken är större i länder med sämre vatten- och livsmedelshygien, och besvären brukar gå över på tre till fyra dagar.

Håller diarrén i sig längre än ett par veckor kan orsaken vara en annan. Långvarig diarré kan till exempel hänga ihop med känslig tarm, glutenintolerans, laktosintolerans, en inflammation eller infektion i tarmen eller vissa läkemedel. Det är inte något du behöver lista ut själv – poängen är att veta att en diarré som inte vill ge med sig är ett skäl att höra av sig till vården, så att du kan få rätt hjälp.

Det här kan du göra själv

De flesta som får diarré behöver inte söka vård, utan blir bra med egenvård hemma. Det viktigaste är att ersätta den vätska kroppen förlorar och att vara snäll mot magen tills den lugnat sig. Här är de råd som brukar hjälpa.

• Drick mer än vanligt. Vid diarré och kräkningar förlorar kroppen extra mycket vätska, särskilt om du har feber eller om det är varmt. Drick lite i taget och ofta. Har du svårt att få i dig vätskan kan du ta små klunkar eller använda en matsked.
• Undvik mycket söta drycker. Söta drycker kan tvärtom ge mer diarré, så de är inte den bästa törstsläckaren just nu.
• Ät igen när du orkar. Prova vanlig mat så snart du känner dig bättre, och börja gärna med små portioner. Lättare mat som soppa, vitt bröd, kokt fisk eller ris kan kännas skonsamt i början.
• Var försiktig med fibrer och kaffe. Fiberrik mat och kaffe kan sätta igång magen igen, så det kan vara klokt att vänta med dem tills du är på benen.
• Lindra om det svider. Täta toabesök kan göra ont och svida runt stjärten. Skölj eller duscha i stället för att torka med papper, klappa torrt försiktigt och smörj gärna med en fet kräm eller olja.

Vätskeersättning – när det kan behövas

Vid kraftiga diarréer eller mycket kräkningar räcker inte alltid vanlig dryck, eftersom kroppen då även förlorar salter. Då kan vätskeersättning vara bra. Vätskeersättning innehåller både socker och salt i lämplig mängd och hjälper kroppen att ta upp vätskan. Du kan köpa färdig vätskeersättning på apotek, eller blanda den själv enligt anvisning. Det är särskilt värt att tänka på för äldre och för barn, som snabbare blir känsliga för vätskebrist. Är du osäker på om du behöver vätskeersättning kan du fråga en farmaceut på apoteket eller ringa 1177.

Receptfria egenvårdskategorier – så tänker du

På ett apotek finns det receptfria produkter som många använder vid diarré. Vi beskriver dem här helt allmänt, utan att peka ut någon enskild produkt eller något verksamt ämne. Den bästa vägledningen får du genom att läsa förpackningen, läsa bipacksedeln och fråga en farmaceut. Tänk också på att en del av det som hjälper bäst inte är ett läkemedel alls, utan just vätska och vila.

• Vätskeersättning: finns receptfritt på apotek och hjälper kroppen att återställa vätska och salter vid kraftiga diarréer eller kräkningar.
• Tillfälligt stoppande medel: det finns receptfria läkemedel som tillfälligt kan dämpa diarrén, till exempel inför en resa eller en situation där det är svårt att vara nära en toalett. Sådana medel bör enligt 1177 inte användas mer än ett par dagar om inte en läkare har sagt annat, och de passar inte i alla lägen.
• Mjukgörande för huden: en fet kräm, salva eller olja kan lindra om det svider runt ändtarmen efter många toabesök.

En viktig sak att veta är att stoppande medel inte alltid är rätt väg. Vid en magtarminfektion kan kroppen behöva bli av med det som irriterar tarmen, och då är det ofta bättre att låta diarrén ha sin gång och i stället fokusera på vätska. Använd därför aldrig stoppande medel under längre tid på egen hand, läs alltid bipacksedeln och fråga hellre en farmaceut en gång för mycket.

Diarré hos barn – var lite mer på din vakt

Barn, och särskilt små barn, blir lättare uttorkade än vuxna, och ju yngre barnet är desto känsligare är det. Därför är det extra viktigt att ge barnet något att dricka tidigt när magen krånglar, gärna lite och ofta så att barnet inte kräks upp allt på en gång. Undvik söta drycker, som kan förvärra diarrén, och fortsätt amma eller ge flaska som vanligt. Ibland kan barnet behöva vätskeersättning utöver den vanliga vätskan.

Det är bra att känna igen tecknen på att ett barn håller på att bli uttorkat: barnet blir trött och hängigt, kissar mer sällan med mörk och starkt luktande urin, får torra läppar, blir gråblekt med mörka ringar under ögonen, eller gråter utan tårar. Om huden inte längre är spänstig är det ett tecken på kraftigare uttorkning. För barn som är yngre än två månader och som har diarré och kräkningar bör du söka vård direkt. Är du osäker på hur ditt barn mår kan du alltid ringa 1177 för rådgivning.

När bör du söka vård eller ringa 1177?

De allra flesta med diarré klarar sig med egenvård, men det finns lägen då du bör ta kontakt. Kontakta en vårdcentral, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du har haft diarré i mer än en vecka.
• Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
• Du är magsjuk och använder läkemedel mot till exempel hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck eller någon annan allvarlig sjukdom.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin – det kan vara tecken på vätskebrist.

Har du i stället haft lös och vattnig avföring i mer än två veckor bör du kontakta en vårdcentral även om besvären kommer och går, så att orsaken kan utredas. Sök vård snabbt om du får blod i avföringen, hög feber och frossa, magont och feber som inte går över, eller om du snabbt blir mycket sämre. Vid akuta eller allvarliga besvär kontaktar du vården direkt, och vid livshotande tillstånd ringer du 112. Är du osäker på hur du ska tolka dina symtom hjälper sjuksköterskorna på 1177 dig att bedöma läget.

Var beställer man receptfri egenvård?

Receptfri egenvård som vätskeersättning finns både i fysiska apotek, i delar av vanlig detaljhandel och hos nätapotek. Vill du handla hemifrån går receptfria varor att beställa hos de nätapotek vi samarbetar med, men det viktigaste är att du väljer utifrån dina egna besvär och läser bipacksedeln. Är du tveksam, fråga en farmaceut eller läs på 1177 innan du köper.

Frågor & svar