Receptfritt mot diarré – en lugn egenvårdsguide

Av Apotek Onlines redaktion · Senast uppdaterad: 16 juni 2026

Visa innehållsförteckning

De flesta drabbas av diarré då och då, oftast i samband med magsjuka eller under en resa. Den här sidan är en allmän egenvårdsguide. Vi är en oberoende informationssajt, inte en vårdgivare, och vi nämner inga enskilda läkemedel eller märken. Tanken är i stället att du ska förstå vad som händer i kroppen, vad du själv kan göra för att må bättre och hur du känner igen de tillfällen då det är klokt att kontakta vården.

Vad räknas som diarré?

Med diarré menas att du har lös eller vattnig avföring fler än tre gånger om dygnet. Ofta blir du snabbt bajsnödig och kan ha svårt att hålla tätt. Diarré är inte en sjukdom i sig utan ett symtom, och i de allra flesta fall handlar det om något ofarligt och övergående. Mycket vanligt är att diarrén är en del av en magsjuka, som brukar komma snabbt med kräkningar, illamående och ont i magen. Då går besvären oftast över på ett till tre dygn.

När diarrén håller i sig längre talar man om olika sorter. Tillfällig diarré i samband med magsjuka eller en resa går vanligtvis över av sig själv på några dagar. Om du i stället har lös och vattnig avföring i mer än två veckor kallas det långvarig diarré, och då finns det skäl att kontakta en vårdcentral, eftersom det kan bero på något som behöver utredas. Mer om det längre ner.

Vad kan diarré bero på?

Vanligast är en tillfällig orsak. Magsjuka, som ofta beror på virus, är det de flesta känner igen: den smittar lätt, kommer snabbt och ger sig oftast lika snabbt. En annan vanlig variant är turistdiarré, ett samlingsnamn på lös mage som du kan få under en resa. Risken är större i länder med sämre vatten- och livsmedelshygien, och besvären brukar gå över på tre till fyra dagar.

Håller diarrén i sig längre än ett par veckor kan orsaken vara en annan. Långvarig diarré kan till exempel hänga ihop med känslig tarm, glutenintolerans, laktosintolerans, en inflammation eller infektion i tarmen eller vissa läkemedel. Det är inte något du behöver lista ut själv – poängen är att veta att en diarré som inte vill ge med sig är ett skäl att höra av sig till vården, så att du kan få rätt hjälp.

Vätskan – det viktigaste vid diarré

Att hålla koll på vätskan är det viktigaste du gör själv vid diarré. När du har diarré, och särskilt om du samtidigt kräks, förlorar kroppen mer vätska och salter än vanligt, och det går snabbare om du har feber eller om det är varmt. Får kroppen inte tillbaka vätskan kan det leda till vätskebrist och uttorkning. Drick därför mer än vanligt – lite och ofta.

• Drick lite och ofta. Det är ofta lättare för magen att behålla små klunkar med täta mellanrum än en stor mängd på en gång. Har du svårt att få i dig något kan du prova att dricka med en matsked i taget.
• Undvik mycket söta drycker. Söta drycker kan tvärtom ge mer diarré, så de är inte den bästa törstsläckaren just nu.
• Håll koll på hur du kissar. Att du kissar mindre än vanligt, eller har mörk urin, är ett tecken på att du behöver dricka mer.
• Hjälp den som inte själv ber om dryck. Äldre personer och små barn känner inte alltid när de är törstiga och blir snabbare känsliga för vätskebrist. Erbjud dryck regelbundet.

Vätskeersättning – när det kan behövas

Vid kraftiga diarréer eller mycket kräkningar räcker inte alltid vanlig dryck, eftersom kroppen då även förlorar salter. Då kan vätskeersättning vara bra. Enligt 1177 är vätskeersättning en dryck som innehåller lämpliga mängder salt och socker, samt ett ämne som balanserar kroppens pH-värde, och som hjälper kroppen att ta upp vätskan. Du kan köpa färdig vätskeersättning på apotek, eller blanda den själv enligt anvisning. Det är särskilt värt att tänka på för äldre och för barn, som snabbare blir känsliga för vätskebrist. Är du osäker på om du behöver vätskeersättning kan du fråga en farmaceut på apoteket eller ringa 1177.

Att äta när magen lugnat sig

Du behöver inte tvinga i dig mat medan du mår som sämst, men ät gärna igen så snart du orkar och känner dig bättre. Börja med små portioner och något som känns skonsamt. Lättare mat som soppa, vitt bröd, kokt fisk eller ris brukar fungera bra i början, medan fiberrik mat och kaffe kan reta magen och sätta igång diarrén på nytt. Lyssna på kroppen och öka mängden efter hand som du blir piggare. Täta toabesök kan dessutom göra ont och svida runt stjärten – skölj eller duscha i stället för att torka med papper, klappa torrt försiktigt och smörj gärna med en fet kräm eller olja.

Receptfria egenvårdskategorier – så tänker du

På ett apotek finns receptfria produkter som många använder vid diarré. Vi beskriver dem här helt allmänt, utan att rekommendera någon enskild produkt eller något märke. Den bästa vägledningen får du genom att läsa förpackningen, läsa bipacksedeln och fråga en farmaceut. Tänk också på att en del av det som hjälper bäst inte är ett läkemedel alls, utan just vätska och vila.

• Vätskeersättning: finns receptfritt på apotek och hjälper kroppen att ta upp vätska och salter vid kraftiga diarréer eller kräkningar. Vätskeersättning går också att blanda till själv hemma enligt anvisning.
• Tillfälligt stoppande läkemedel: det finns receptfria läkemedel som tillfälligt kan dämpa diarrén, för vuxna till exempel sådana som innehåller det verksamma ämnet loperamid. De kan vara aktuella inför en resa eller en situation där det är svårt att vara nära en toalett. Enligt 1177 bör sådana läkemedel inte användas mer än ett par dagar om inte en läkare har sagt annat, och de passar inte i alla lägen.
• Mjukgörande för huden: en fet kräm, salva eller olja kan lindra om det svider runt ändtarmen efter många toabesök.

En viktig sak att veta är att stoppande läkemedel inte alltid är rätt väg. De ska enligt 1177 inte användas om du har blod i avföringen eller hög feber, och vid en magtarminfektion kan kroppen i stället behöva bli av med det som irriterar tarmen. Ge inte heller stoppande läkemedel till barn på egen hand. Använd därför aldrig stoppande medel under längre tid själv, läs alltid bipacksedeln och fråga hellre en farmaceut en gång för mycket.

Var beställer man vätskeersättning och annan egenvård?

Vätskeersättning och annan receptfri egenvård finns på fysiska apotek, i delar av den vanliga handeln och hos nätapotek. Vill du handla hemifrån går receptfria varor att beställa hos apotek på nätet. Det viktigaste är att du väljer utifrån dina egna besvär, läser bipacksedeln och kontrollerar att butiken är ett lagligt apotek. Sortiment och fraktvillkor ändras över tid, så se aktuella villkor hos respektive apotek.

Annonssamarbete. Länkarna nedan är annonslänkar. Handlar du efter att ha klickat dig vidare kan vi få ersättning. Det påverkar inte vad vi skriver, och du betalar inte mer.

MEDS

• Svenskt nätapotek med receptfri egenvård i sortimentet, bland annat vätskeersättning. Se aktuellt pris och fraktvillkor hos apoteket.

Till MEDS Läs vår genomgång

DOZ Apotek

• Nätapotek med både receptfria och receptbelagda varor, där du kan beställa egenvård som vätskeersättning hem. Se aktuella villkor hos apoteket.

Till DOZ Apotek Läs vår genomgång

Båda apoteken har tillstånd från Läkemedelsverket. Vill du själv kontrollera ett nätapotek kan du söka i Läkemedelsverkets lista ”Sök apotek som har tillstånd”, som uppdateras dagligen, och leta efter EU:s gemensamma logotyp för säker handel med läkemedel på nätet. Läs mer i vår guide om hur du känner igen ett lagligt nätapotek.

Diarré hos barn – var lite mer på din vakt

Barn, och särskilt små barn, blir lättare uttorkade än vuxna, och ju yngre barnet är desto känsligare är det. Därför är det extra viktigt att ge barnet något att dricka tidigt när magen krånglar, gärna lite och ofta så att barnet inte kräks upp allt på en gång. Undvik söta drycker, som kan förvärra diarrén, och fortsätt amma eller ge flaska som vanligt. Ibland kan barnet behöva vätskeersättning utöver den vanliga vätskan. Ge inte stoppande läkemedel till barn på egen hand – fråga vården om barnet har besvärlig diarré.

Det är bra att känna igen tecknen på att ett barn håller på att bli uttorkat: barnet blir trött och hängigt, kissar mer sällan med mörk och starkt luktande urin, får torra läppar, blir gråblekt med mörka ringar under ögonen, eller gråter utan tårar. Om huden inte längre är spänstig är det ett tecken på kraftigare uttorkning. För barn som är yngre än två månader och som har diarré och kräkningar bör du söka vård direkt. Är du osäker på hur ditt barn mår kan du alltid ringa 1177 för rådgivning.

När bör du söka vård eller ringa 1177?

De allra flesta med diarré klarar sig med egenvård, men det finns lägen då du bör ta kontakt. Kontakta en vårdcentral, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du har haft diarré i mer än en vecka.
• Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin – det kan vara tecken på vätskebrist.
• Du är magsjuk samtidigt som du använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller någon annan allvarlig sjukdom, eller vissa läkemedel mot högt blodtryck.

Har du i stället haft lös och vattnig avföring i mer än två veckor bör du kontakta en vårdcentral även om besvären kommer och går, så att orsaken kan utredas. Sök vård genast om du får blod i avföringen, hög feber och frossa, magont och feber som inte går över, eller om du snabbt blir mycket sämre. Ett litet barn eller en äldre person som har diarré, kräks och samtidigt inte får i sig vätska bör få vård direkt. Vid livshotande tillstånd ringer du 112. Är du osäker på hur du ska tolka dina symtom hjälper sjuksköterskorna på 1177 dig att bedöma läget.

Läs vidare

Frågor & svar