Receptfritt mot feber – egenvård vid feber hos vuxna och barn

Visa innehållsförteckning

När någon i familjen blir varm, trött och hängig är feber ofta det första man tänker på. Det är fullt naturligt att vilja göra något åt det, men för det mesta behövs ingen behandling alls. Den här sidan förklarar vad feber egentligen är, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas och vad du själv kan göra för att ta hand om dig eller ditt barn. Vi går också igenom när du i stället bör söka vård. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Vad är feber?

Feber innebär att temperaturen i kroppen är högre än den brukar vara. Det är inte en sjukdom i sig, utan ett tecken på att du har en infektion eller någon annan sjukdom i kroppen. Därför kommer febern oftast tillsammans med ett eller flera andra symtom. Den vanligaste orsaken är infektioner som orsakas av virus eller bakterier, till exempel förkylning och influensa.

Febern är faktiskt en del av kroppens försvar. När du får en infektion reagerar immunförsvaret med att höja kroppstemperaturen, och i värmen har virus och bakterier svårare att föröka sig. Att man blir varm är alltså ett tecken på att kroppen arbetar. Det förklarar också varför det sällan är själva temperatursiffran som är det viktigaste, utan hur du eller barnet mår i övrigt.

Vad räknas som feber?

Kroppstemperaturen varierar från person till person. Det är vanligt att både barn och vuxna har en inre kroppstemperatur mellan 36 och 37,8 grader, och barn ligger ofta lite högre än vuxna. Temperaturen är inte heller konstant under dygnet: på kvällen är den lite högre än på morgonen, och den påverkas av ålder, fysisk aktivitet, graviditet och stress. En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre brukar räknas som feber.

Att en temperatur är förhöjd betyder alltså inte automatiskt att något är allvarligt. Lika viktigt att veta är att en temperatur som ligger under din vanliga också kan vara ett tecken på sjukdom, ofta tillsammans med andra symtom. När du bedömer feber är det därför helhetsbilden som räknas: hur pigg eller hängig du är, om du orkar dricka och hur du mår i stort.

Så mäter du temperaturen

Att mäta sin temperatur kallas också för att ta tempen. Inför mätningen är det bra att ha vilat en stund, gärna minst en halvtimme, eftersom rörelse och ansträngning tillfälligt höjer temperaturen. Morgonen, innan man gått upp, kan därför ge ett lugnt utgångsvärde. Det finns flera typer av febertermometrar som mäter på olika ställen, och du får säkrast resultat om du mäter i örat eller i ändtarmen. På de allra minsta barnen, yngre än ett år, mäter man i ändtarmen. Följ alltid anvisningarna till just din termometer.

Receptfria egenvårdskategorier vid feber

Feber är som sagt en del av kroppens försvar, och behöver inte sänkas så länge du eller barnet i övrigt mår hyfsat. Men har du mycket besvär kan receptfri egenvård göra det lättare att stå ut, till exempel om febern stör nattsömnen eller gör att ett barn inte vill dricka. Här beskriver vi kategorierna på ett allmänt plan. Vi pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel eller märken – vad som passar dig beror på dina besvär, din ålder och din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i bipacksedeln.

• Febernedsättande läkemedel finns receptfritt och används för att sänka febern och lindra besvären när de är mycket påtagliga. Det finns olika verksamma ämnen och beredningsformer för olika åldrar.
• Febertermometer är en handelsvara som hjälper dig att följa temperaturen över tid, vilket säger mer än en enstaka mätning.
• Vätskeersättning kan vara bra att ha hemma om febern gör att man får svårt att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt för barn.

En allmän tumregel är att inte behandla feber hos någon som mår bra i övrigt, eftersom febern hjälper kroppen att bekämpa infektionen. Läs alltid bipacksedeln innan du börjar med ett receptfritt läkemedel, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig eller ditt barn. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Vad du kan göra själv

Den viktigaste egenvården handlar om vila och vätska. Inget av det förkortar i sig den infektion som ligger bakom, men det gör att kroppen får bättre förutsättningar att återhämta sig.

• Drick extra mycket, eftersom du förlorar vätska när du svettas. Vätskan är viktigare än maten, så oroa dig inte om aptiten är låg några dagar.
• Ta det lugnt och vila, men du behöver inte ligga i sängen hela tiden. Var gärna uppe och rör dig lätt, men undvik att anstränga dig och träna aldrig med feber.
• Håll sovrummet svalt men inte kallt, och anpassa kläder och täcke efter om du fryser eller är för varm.
• Stanna hemma tills du mår bättre, så minskar du risken att smitta andra.

För ett barn med feber gäller samma grundprinciper: låt barnet vila i sin egen takt, håll det sällskap och se till att det dricker mer än vanligt så att det inte blir uttorkat. Erbjud gärna sådant barnet tycker om att äta och dricka. Ett barn kan oftast återvända till förskola eller skola när det orkar med en vanlig dag och har varit feberfritt ett dygn utan febernedsättande läkemedel.

Att tänka på vid receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel är avsedda för egenvård vid lindriga och kortvariga besvär. De är inte ofarliga för att de säljs utan recept, och det är därför bipacksedeln alltid bör läsas innan användning. Du hittar samma information på Fass om du vill läsa den i förväg. Är du osäker på vad som passar, eller om du redan tar andra läkemedel, kan en farmaceut på apotek hjälpa dig att välja rätt.

För barn finns det extra saker att tänka på. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra mot feber. Och innan du ger något läkemedel till ett barn som är yngre än sex månader bör du först kontakta 1177 eller en vårdcentral. Vi ger inga doseringsråd på den här sidan – sådant står i bipacksedeln och kan vägledas av farmaceut eller vården.

När bör du söka vård?

De allra flesta som får feber behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva. Men ibland behövs en bedömning av vårdpersonal. För en vuxen är det bra att kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om något av följande stämmer:

• Du har haft feber i mer än fyra dygn.
• Du har feber mer än två dygn efter att en antibiotikabehandling påbörjats.
• Febern går inte ner eller återkommer efter ett ingrepp eller en operation.
• Du får feber efter en resa i ett tropiskt område.

Känner du dig samtidigt mycket sjuk, eller har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar, ska du genast kontakta vården. Är vårdcentralen och den jouröppna mottagningen stängd söker du vård på en akutmottagning. Vill du ha hjälp att bedöma symtom eller veta var du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Feber hos barn – när det är bråttom

Feber hos barn bedöms lite olika beroende på hur gammalt barnet är, och febern i sig är sällan farlig – det är orsaken bakom som barnet ibland kan behöva hjälp med. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har haft feber i mer än fyra dagar. Kontakta vården genast om barnet har feber och något av detta stämmer:

• Temperaturen är 41,0 grader eller högre.
• Barnet är yngre än tre månader.
• Barnet är yngre än sex månader och har inga förkylningssymtom alls.
• Barnet verkar väldigt sjukt, har mycket ont någonstans eller gråter otröstligt.
• Barnet vill inte dricka alls eller visar tecken på uttorkning, som torr mun eller att det kissar mindre än vanligt.

Om du inte kan nå vårdcentralen eller jourmottagningen söker du vård på en akutmottagning. Får barnet kramper i samband med febern och det är första gången ringer du 112. För neutral och fördjupad information om feber, både hos vuxna och barn, är 1177 en bra utgångspunkt.

Frågor & svar