Receptfritt mot solskydd och brännskada – egenvård i solen

Visa innehållsförteckning

De flesta brännskador i vardagen är lindriga och läker av sig själva, och den vanligaste av dem alla är solbränna. Den här sidan handlar om två saker som hänger ihop: hur du skyddar huden mot solen och hur du tar hand om en mindre brännskada om olyckan ändå är framme. Vi förklarar vad besvären beror på, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas och vad du själv kan göra hemma. Vi går också igenom när du i stället bör söka vård. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Solen, huden och varför man bränner sig

Lite sol är nyttigt. Solen ger värme, hjälper kroppen att hålla dygnsrytmen och får huden att bilda D-vitamin, som vi alla behöver. För det räcker det med ungefär tjugo minuters sol på händer och ansikte om dagen. Men solljuset innehåller också ultraviolett strålning, UV-strålning, som kan skada huden. Det är framför allt den typ som kallas UVB som gör att du bränner dig om du solar för länge.

En solbränna är i praktiken en ytlig brännskada: huden blir röd, varm och svider, ibland med svullnad eller små blåsor. Det märks ofta inte direkt, utan först på kvällen eller natten efter att du varit ute. Att huden blir röd betyder att den fått för mycket UV-strålning, och varje gång du bränner dig belastas huden. Mycket tid i solen ökar dessutom risken för flera typer av hudcancer på sikt, även om du inte bränner dig. Därför är skyddet i solen den viktigaste egenvården av alla – det är lättare att förebygga en brännskada än att läka den.

Så skyddar du dig i solen

Alla behöver skydd mot solen, oavsett ålder och hudton. Det bästa skyddet bygger på tre saker som kompletterar varandra: att undvika den starkaste solen, att klä sig rätt och att använda solskyddsmedel där huden ändå är bar. Tänk särskilt på att solen är stark även när det är molnigt – molnen släpper igenom ungefär hälften av strålningen – och att vatten, sand och snö reflekterar ljuset och förstärker effekten.

• Undvik solen mitt på dagen, ungefär mellan klockan elva och tre, då strålningen är som starkast. Sök skugga under ett träd, ett parasoll eller ett enkelt tält.
• Använd kläder som täcker huden, gärna solhatt eller keps. Tätt vävda och mörka tyger ger bäst skydd – håll plagget mot ljuset, och syns solen igenom är skyddet svagt.
• Använd solglasögon med UV-skydd. Även ögonen är känsliga för UV-ljus.
• Smörj de delar av kroppen som inte täcks av kläder med rikligt med solskyddsmedel.

Ett vanligt misstag är att smörja för lite. Du behöver använda mycket solskyddsmedel och massera in det jämnt för att verkligen nå den faktor som står på förpackningen, och det är lätt att glömma utsatta ställen som öronen, nacken, läpparna och ovansidan av händer och fötter. Smörj en stund innan du går ut, och på nytt efter bad eller med några timmars mellanrum om du badar mycket. Ett solskyddsmedel fungerar dessutom sämre om det stått öppnat länge, så håll koll på hållbarheten och låt inte tuben ligga och steka i solen.

Extra viktigt för barn

Barns hud är tunnare och har mindre pigment än vuxnas, och barn bränner sig därför lättare. Att bränna sig flera gånger som barn ökar risken för hudcancer senare i livet, så solskyddet är särskilt viktigt för de små. Barn som är yngre än ett år bör helst inte vara i direkt solljus alls – håll dem i skuggan eller inomhus när solen är som starkast, och klä dem i solhatt och kläder som täcker kroppen. När ett barn börjat krypa eller gå kan det vara svårt att hålla det helt i skuggan, och då smörjer du de bara hudpartierna med ett vattenfast solskyddsmedel som är anpassat för barn och har faktor 30 eller högre.

Ett par saker till är bra att känna till. Vissa läkemedel kan öka hudens känslighet för sol, vilket gör att du bränner dig lättare än vanligt – står det så i bipacksedeln är extra försiktighet på sin plats. Och solarium avråds av Strålsäkerhetsmyndigheten eftersom det ökar risken för hudcancer; i Sverige måste man dessutom vara minst arton år för att få sola solarium.

Vad du kan göra vid en lindrig brännskada

Brännskador delas grovt in i ytliga och djupare. En ytlig brännskada gör huden röd och svidande, ibland med blåsor, och läker för det mesta av sig själv inom ungefär två veckor. En djupare skada går längre ner i huden, som kan bli vit, brun eller svart och kännas hård eller bedövad – den hör hemma hos vården. Solbränna och de flesta småbrännskador i köket är ytliga. Det viktigaste du gör vid en sådan skada är att kyla den direkt:

• Spola eller sänk ner det brännskadade området i svalt vatten direkt efter att du bränt dig. Det gör mindre ont och hindrar att skadan går djupare.
• Kyl i ungefär tio till femton minuter, men inte längre – risken att bli nedkyld ökar. Använd aldrig is eller snö, det skadar mer än det hjälper.
• Ta av smycken, klockor och annat nära skadan, men dra inte bort kläder som har bränt fast i huden.
• Har du fått en kemikalie på huden ska du skölja försiktigt och länge med svalt vatten, så att inte ämnet sprids till andra ställen.

När en ytlig brännskada väl kylts ner behöver den ofta inte mer än att hållas ren. Tvätta vid behov med vanlig tvål och vatten – kranvatten går bra – och låt eventuella blåsor vara. Stick inte hål på brännblåsor, eftersom de skyddar den nya huden som bildas under och det svider mindre om de får sitta kvar. Har en blåsa redan spruckit kan du ta bort lösa hudflagor för att minska risken för infektion, men undvik lotion på den spruckna ytan eftersom det ofta svider mer. Skydda den läkande huden mot sol tills den är helt återställd.

Receptfria egenvårdskategorier för sol och brännskada

Det finns en del receptfri egenvård som kan göra det lättare att skydda sig och att lindra besvären efter en lindrig brännskada eller solbränna. Här beskriver vi kategorierna på ett allmänt plan. Vi pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel eller märken – vad som passar dig beror på dina besvär, din hud, din ålder och din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i bipacksedeln.

• Solskyddsmedel finns som kräm, sprej, mousse och som solstift för särskilt utsatta ställen som läppar, näsa och öron. De anges med en solskyddsfaktor och är ett komplement till skugga och kläder.
• Svalkande och mjukgörande hudprodukter, till exempel geler som innehåller aloe vera, är handelsvaror som många använder för att lindra känslan av stram och varm hud efter solen.
• Receptfria läkemedel för huden finns för lindring vid lättare brännskador och solskador, exempelvis kylande eller lokalbedövande beredningar. Vissa hudkrämer med mild kortison säljs också receptfritt.
• Receptfri smärtlindring kan användas om en brännskada eller solbränna gör ordentligt ont. Det finns olika verksamma ämnen och beredningsformer för olika åldrar.
• Förbandsmaterial som kompresser och plåster för blåsor hör till sådant som är bra att ha hemma i ett enkelt förråd för första hjälpen.

Läs alltid bipacksedeln innan du börjar med ett receptfritt läkemedel, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig eller ditt barn. För barn finns det extra saker att tänka på, och du bör fråga vården eller en farmaceut innan du använder produkter med lokalbedövande eller kortison på de minsta. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Att tänka på vid receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel är avsedda för egenvård vid lindriga och kortvariga besvär. De är inte ofarliga för att de säljs utan recept, och därför bör bipacksedeln alltid läsas innan användning. Samma information finns på Fass om du vill läsa den i förväg. Är du osäker på vad som passar, eller om du redan tar andra läkemedel, kan en farmaceut på apotek hjälpa dig att välja rätt. Vi ger inga doseringsråd på den här sidan – sådant står i bipacksedeln och kan vägledas av farmaceut eller vården.

När bör du söka vård?

De allra flesta ytliga brännskador och solbrännor läker av sig själva och behöver ingen vård. Men ibland behövs en bedömning. Kontakta en vårdcentral om en brännskada inte har läkt inom fjorton dagar, eller om du ser tecken på en infektion: såret blir rödare, huden runt om blir rödare och ömmar mer, eller det kommer en gulaktig vätska ur såret. Kontakta vården genast om något av följande stämmer:

• Brännskadan är vit, gråbrun eller svartbränd, eller känns hård och bedövad.
• Skadan sitter på ett känsligt ställe, som i ansiktet, i underlivet, på händer eller fötter eller över stora leder.
• Det har bildats blåsor samtidigt som skadan är större än din egen hand.
• Brännskadan har orsakats av kemikalier eller elektricitet, eller du har andats in brandrök, het gas eller vattenånga.
• Ett barn som är tolv månader eller yngre har fått en brännskada.

Är vårdcentralen och den jouröppna mottagningen stängd söker du vård på en akutmottagning. Vill du ha hjälp att bedöma besvär eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid livshotande besvär ringer du alltid 112.

Frågor & svar