Receptfritt mot myggbett och insektsbett – egenvård vid bett och stick

Visa innehållsförteckning

De flesta av oss får några bett eller stick varje sommar utan att tänka närmare på det. Oftast handlar det om ett myggbett som kliar ett par dagar och sedan ger sig. Den här sidan förklarar vad mygg- och insektsbett är, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas och vad du själv kan göra för att lindra besvären. Vi går också igenom hur du känner igen en reaktion som kräver vård. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Vad händer i huden vid ett bett eller stick?

Myggor och knott suger blod och sprutar samtidigt in lite saliv i huden. Kroppens immunförsvar reagerar på saliven, och det är den reaktionen som gör att huden kliar och rodnar – inte själva sticket i sig. Knott är en sorts små myggor, och knottbett ger ungefär samma besvär som myggbett, fast själva bettet ibland kan göra ont. Man kan också få flera knottbett samtidigt.

Geting, bi och humla fungerar annorlunda. De sticker med en gadd och för in ett gift som ger en mer omedelbar, brännande smärta tillsammans med svullnad, rodnad och klåda kring stickstället. Hos de flesta stannar reaktionen där och är helt lokal. Att en del personer reagerar kraftigare än andra på bett och stick är vanligt, och exakt varför är inte helt klarlagt. Mygg verkar dessutom dras till vissa personer mer än andra, vilket tros hänga ihop med de dofter vi utsöndrar.

Receptfria egenvårdskategorier vid bett och stick

De allra flesta bett och stick går att hantera hemma med receptfri egenvård som finns på apotek, både i butik och på nätet. Vi beskriver kategorierna på ett allmänt plan och pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel eller märken. Vilket alternativ som passar dig beror på dina besvär, din ålder och din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i bipacksedeln.

• Svalkande och klådstillande hudprodukter i form av gel eller balsam appliceras lokalt på bettet för att dämpa klådan.
• Receptfria krämer mot klåda finns för dig som kliar mycket. Här är åldersgränser och anvisningar särskilt viktiga, framför allt för de yngsta.
• Receptfria allergitabletter med antihistamin kan användas när klådan är besvärlig. Det finns olika åldersgränser för olika alternativ.
• Myggmedel och insektsavvisande hör till det förebyggande, och beskrivs närmare längre ned.
• Pincett eller fästingborttagare är bra att ha hemma om du rör dig i naturen, för att kunna ta bort en fästing direkt.

Läs alltid bipacksedeln eller förpackningens anvisningar innan du börjar, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig eller ditt barn. Vissa produkter ska inte användas på små barn, och för en del krämer bör du stämma av med vården innan du använder dem på de allra yngsta. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Vad du kan göra själv

Vid sidan av receptfria produkter finns det enkla saker som ofta gör besvären lättare att stå ut med. Inget av det påskyndar något på egen hand, men det kan dämpa klådan medan kroppen läker bettet.

• Kyl bettet med en kall kompress eller en isbit inlindad i en tygbit – kyla brukar kännas skönt och lugnande.
• Badda gärna med kallt vatten om huden känns het och irriterad.
• Försök att låta bli att klia. Kliar du sönder huden kan bettet bli infekterat, och svullnaden lägger sig snabbare om du lämnar det i fred.
• Täck över ett bett som ditt barn river i, så blir det lättare att låta det vara.

Om ett bett trots allt blir mer ömt, rött och svullet efter ett par dagar i stället för bättre, kan det vara ett tecken på att det blivit infekterat. Då är det värt att låta vården titta på det.

Så förebygger du mygg- och insektsbett

Det går inte att gardera sig helt mot bett och stick, men en del enkla vanor minskar risken under sommaren.

• Använd ljusa kläder. Myggor dras gärna till mörka färger.
• Täck så mycket av huden som möjligt med kläder när du vet att det är mycket mygg ute.
• Använd myggmedel på den hud som är bar, och följ anvisningarna på förpackningen. Vissa medel ska inte användas på små barn.
• Sätt myggnät över barnvagn och barnsäng, och prova en mygghatt om du vill undvika bett i ansiktet.
• Rör du dig i högt gräs och skog är heltäckande kläder också ett bra skydd mot fästingar.

Fästingbett och vad du bör hålla koll på

Fästingar sitter ofta i gräs och buskar och kan bita sig fast utan att du märker det. Får du en fästing tar du bort den så snart du kan med en pincett eller en fästingborttagare, som finns att köpa på apotek. Greppa fästingen så nära huden som möjligt och dra den rakt ut, och tvätta sedan stället.

De flesta fästingbett är ofarliga. Risken att smittas av borrelia efter ett bett är låg, och många som smittas får inga symtom alls. Det vanligaste tecknet på borrelia är en hudrodnad runt bettstället som oftast dyker upp någon till några veckor efteråt och kan växa sig större. Får du en sådan rodnad är det bra att kontakta en vårdcentral. Håll därför ett öga på platsen där du blivit biten ett par veckor framåt.

Insektsallergi – när stick blir mer än lokala besvär

De flesta som blir stuckna får bara en lokal reaktion, men en del personer är allergiska mot insektsgift. Den vanligaste insektsallergin gäller giftet från geting- och bistick. En allergisk reaktion brukar visa sig inom ungefär en halvtimme efter sticket och kan ge klåda och utslag på andra delar av kroppen än där du blivit stucken, samt svullnad i läpparna eller runt ögonen.

Det är samtidigt bra att veta att allt inte beror på allergi. Får du många stick samtidigt kan kroppen reagera kraftigt utan att du är allergisk, och svullnaden kring ett enskilt stick brukar vara som störst efter ungefär ett halvt till ett dygn för att sedan ge med sig. Allvarliga allergiska reaktioner är ovanliga, särskilt hos barn, men de förekommer och är viktiga att känna igen. Har du tidigare reagerat kraftigt på ett stick är det klokt att prata med en läkare om vad du bör ha hemma inför nästa gång.

När bör du söka vård?

De allra flesta bett och stick behöver ingen vård, eftersom besvären är lindriga och går över av sig själva. Men vissa tecken bör tas på allvar. Sök vård genast, eller ring 112 vid livshotande besvär, om du efter ett stick:

• får svårt att andas eller blir svullen i ansiktet,
• blivit stucken i munnen eller inne i halsen,
• får nässelutslag som snabbt blossar upp över hela kroppen,
• blir illamående, yr eller kallsvettas.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ett myggbett ger svullnad, rodnad och smärta som blir kraftig och ökar efter några dagar, om du fått flera stick samtidigt med kraftig svullnad och klåda, eller om ett litet barn eller en äldre person fått många stick på en gång. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om bett, stick och allergier är 1177 och Giftinformationscentralen bra utgångspunkter.

Frågor & svar