Receptfritt mot myggbett och insektsbett – egenvård vid bett och stick

Av Apotek Onlines redaktion · Senast uppdaterad: 16 juni 2026

Visa innehållsförteckning

De flesta av oss får några bett eller stick varje sommar utan att tänka närmare på det. Oftast handlar det om ett myggbett som kliar ett par dagar och sedan ger sig. Den här sidan förklarar vad mygg- och insektsbett är, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas och vad du själv kan göra för att lindra besvären. Vi går också igenom fästingbett och hur du känner igen en reaktion som kräver vård. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning och pekar inte ut enskilda läkemedel.

Vad händer i huden vid ett bett eller stick?

Myggor och knott suger blod och sprutar samtidigt in lite saliv i huden. Kroppens immunförsvar reagerar på saliven, och det är den reaktionen som gör att huden kliar och rodnar – inte själva sticket i sig. Knott är en sorts små myggor, och knottbett ger ungefär samma besvär som myggbett, fast själva bettet ibland kan svida eller göra ont. Du kan också få flera knottbett samtidigt.

Geting, bi och humla fungerar annorlunda. De sticker med en gadd och för in ett gift som ger en intensiv, pulserande och brännande smärta. Strax efteråt rodnar och svullnar området, och det brukar svida och klia. Hos de allra flesta stannar reaktionen där och är helt lokal. Att en del personer reagerar kraftigare än andra på bett och stick är vanligt, och exakt varför är inte helt klarlagt. Mygg verkar dessutom dras till vissa personer mer än andra, vilket tros hänga ihop med de dofter vi utsöndrar.

Vilka receptfria egenvårdskategorier finns mot bett och stick?

De allra flesta bett och stick går att hantera hemma med receptfri egenvård som finns på apotek, både i butik och på nätet. Vi beskriver kategorierna allmänt och pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel eller märken. Vilket alternativ som passar dig beror på dina besvär, din ålder och din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i bipacksedeln.

Läs alltid bipacksedeln eller förpackningens anvisningar innan du börjar, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig eller ditt barn. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Annonssamarbete. Länkarna nedan är annonslänkar. Handlar du efter att ha klickat dig vidare kan vi få ersättning. Det påverkar inte vad vi skriver, och du betalar inte mer.

MEDS

• Svenskt nätapotek med receptfri egenvård i sortimentet, bland annat klådstillande hudprodukter, myggmedel och allergitabletter. Se aktuellt pris och fraktvillkor hos apoteket.

Till MEDS Läs vår genomgång

DOZ Apotek

• Nätapotek med både receptfria och receptbelagda varor, där du kan beställa egenvård mot bett och stick hem. Se aktuella villkor hos apoteket.

Till DOZ Apotek Läs vår genomgång

Båda apoteken har tillstånd från Läkemedelsverket. Vill du själv kontrollera ett nätapotek kan du söka i Läkemedelsverkets lista ”Sök apotek som har tillstånd”, som uppdateras dagligen, och leta efter EU:s gemensamma logotyp för säker handel med läkemedel på nätet. Läs mer i vår guide om hur du känner igen ett lagligt nätapotek.

Vad kan du göra själv vid ett bett eller stick?

Vid sidan av receptfria produkter finns det enkla saker som ofta gör besvären lättare att stå ut med. Inget av det påskyndar läkningen på egen hand, men det kan dämpa klådan medan kroppen tar hand om bettet.

• Kyl bettet. En kall kompress eller en isbit inlindad i en tygbit brukar kännas skönt och lugna både klåda och svullnad.
• Badda med kallt vatten om huden känns het och irriterad.
• Vid bi- eller humlestick: ta bort gadden. Gadden kan sitta kvar och fortsätta föra in gift en stund efter sticket. Skrapa bort den med en nagel eller en matkniv – dra den inte ut, då kan giftblåsan tömmas i huden.
• Försök att låta bli att klia. Kliar du sönder huden kan bettet bli infekterat, och svullnaden lägger sig snabbare om du lämnar det i fred. Ett plåster över stickstället kan hjälpa.
• Täck över ett bett som ditt barn river i, så blir det lättare att låta det vara.

Om ett bett trots allt blir mer ömt, rött och svullet efter ett par dagar i stället för bättre, kan det vara ett tecken på att det blivit infekterat. Då är det värt att låta vården titta på det.

Så förebygger du mygg- och insektsbett

Det går inte att gardera sig helt mot bett och stick, men en del enkla vanor minskar risken under sommaren.

• Använd ljusa kläder. Myggor dras gärna till mörka färger.
• Täck så mycket av huden som möjligt med kläder när du vet att det är mycket mygg ute.
• Använd myggmedel på den hud som är bar, och följ anvisningarna på förpackningen. Vissa medel ska inte användas på små barn.
• Sätt myggnät över barnvagn och barnsäng, och prova en mygghatt om du vill undvika bett i ansiktet.
• Rör du dig i högt gräs och skog är mörka, heltäckande kläder också ett bra skydd mot fästingar.

Vad bör du hålla koll på efter ett fästingbett?

Fästingar är små spindeldjur som framför allt finns i skog och högt gräs, och de kan bita sig fast utan att du märker det. De flesta fästingbett är ofarliga, men ibland kan fästingar sprida sjukdomarna borrelia och TBE. Ta därför bort en fästing så snart du kan, för risken att få i sig smittämnen ökar ju längre den sitter kvar.

• Använd en pincett eller en fästingborttagare, som finns på apotek och i en del butiker.
• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut. Försök få med hela fästingen – blir en del kvar kan du låta det vara.
• Smörj eller badda ingenting på fästingen innan du tar bort den.
• Tvätta sedan bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.

Håll ett öga på huden i några veckor framåt. Det vanligaste tecknet på borrelia är en hudrodnad runt bettstället som oftast dyker upp en till fyra veckor efteråt och kan växa sig större. Får du en sådan ring eller rodnad bör du kontakta en vårdcentral. Kontakta också vården om du efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, ovanlig trötthet eller värk i muskler och leder, som kan vara tecken på en infektion som behöver bedömas.

Insektsallergi – när stick blir mer än lokala besvär

De flesta som blir stuckna får bara en lokal reaktion, men en del personer är allergiska mot insektsgift. Den vanligaste insektsallergin gäller giftet från geting- och bistick. En allergisk reaktion brukar visa sig inom ungefär en halvtimme efter sticket och kan ge klåda och utslag på andra delar av kroppen än där du blivit stucken, samt svullnad i läpparna eller runt ögonen.

Det är samtidigt bra att veta att allt inte beror på allergi. Får du många stick samtidigt kan kroppen reagera kraftigt utan att du är allergisk, och svullnaden kring ett enskilt stick brukar vara som störst efter ungefär ett halvt till ett dygn för att sedan ge med sig. Ju fler stick du får, desto mer gift utsätts du för, vilket kan ge en kraftigare reaktion – barn, äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom är ofta känsligare. Allvarliga allergiska reaktioner är ovanliga, men de förekommer och är viktiga att känna igen. Har du tidigare reagerat kraftigt på ett stick är det klokt att prata med en läkare om vad du bör ha hemma inför nästa gång, och du ska ta eventuella ordinerade läkemedel direkt efter ett stick.

När bör du söka vård eller ringa 1177?

De allra flesta bett och stick behöver ingen vård, eftersom besvären är lindriga och går över av sig själva. Men vissa tecken bör tas på allvar. Ring genast 112 om du efter ett stick får något av följande – det kan vara en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi):

• Du får svårt att andas eller blir svullen i ansiktet, munnen eller halsen.
• Du blir stucken i munnen eller inne i halsen.
• Du får nässelutslag som snabbt blossar upp över hela kroppen.
• Du blir illamående, yr, kallsvettas eller känner dig väldigt sjuk.

Kontakta i stället en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om svullnaden, rodnaden och smärtan kring ett stick blir kraftig och ökar efter några dagar, om du fått flera stick samtidigt med kraftig svullnad och klåda, eller om ett litet barn eller en äldre person fått många stick på en gång. Är du allergisk mot geting-, bi- eller humlestick och blivit stucken ska du kontakta vården och ta dina ordinerade läkemedel direkt. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om bett, stick och allergier är 1177 och Giftinformationscentralen bra utgångspunkter.

Läs vidare

Frågor & svar