Receptfritt mot inkontinens – egenvård och skydd vid urinläckage

Av Apotek Onlines redaktion · Senast uppdaterad: 16 juni 2026

Visa innehållsförteckning

Inkontinens, eller urinläckage som många säger, innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken. Det är ett mycket vanligt besvär som påverkar både kvinnor och män, och som blir vanligare ju äldre man blir. Trots att besvären kan kännas jobbiga att prata om är det ovanligt att inkontinens är ett tecken på en allvarlig sjukdom. Den här sidan förklarar vad inkontinens är, vilka typer som finns, vilka receptfria skydd och hjälpmedel som brukar finnas och vad du själv kan göra i vardagen. Vi går också igenom när du bör söka vård. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Vad är inkontinens?

Med urininkontinens menas att du inte alltid kan styra när det kommer urin, så att det läcker mellan toalettbesöken. För en del handlar det om enstaka droppar, för andra om större mängder. Hur mycket det rör sig om och i vilka situationer det händer säger ofta en del om vad besvären beror på. Det är värt att veta att läckage är något du kan få hjälp med, även om det känns privat. Behandlingen du får beror på vilken typ av urininkontinens du har.

Vanliga tecken på inkontinens är att det läcker urin i små skvättar, att det läcker när du anstränger dig, eller att det rinner ut urin i samband med att du plötsligt blir kissnödig. Många behöver också gå på toaletten ofta, även nattetid. Ibland kan tillfälligt läckage bero på en urinvägsinfektion som irriterar urinblåsan, och då går besvären över när infektionen är borta.

Vilka typer av urinläckage finns det?

Det finns flera typer av urininkontinens, och vilken egenvård och vilka hjälpmedel som passar dig beror på vilken typ du har. Därför är det bra att förstå skillnaderna. Det är också vanligt att ha en blandning av flera typer. Skillnaden mellan ansträngnings- och trängningsinkontinens är den viktigaste att känna igen.

• Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och blåsan blir högt. Det kan rinna ut lite urin när du hostar, nyser eller hoppar, ofta i små skvättar utan att du känner dig kissnödig. Den här typen är vanligare hos kvinnor.
• Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att behöva kissa ofta. Även den här typen är vanligare hos kvinnor.
• Blandinkontinens är en blandning av de två ovanstående: du har både svårt att hålla tätt vid ansträngning och blir plötsligt kissnödig.
• Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma blåsan helt, så att den i stället töjs ut och urinen läcker i små skvättar. Den drabbar oftast män och hänger ihop med prostatan. Den här typen är viktig att få utredd, eftersom den med tiden kan skada njurarna och urinblåsan om den inte upptäcks i tid.

Ett närliggande besvär är överaktiv blåsa, som innebär att du ofta känner dig kissnödig och kan behöva gå upp på natten. Många gånger finns ingen särskild orsak, men besvären kan ibland hänga ihop med framfall, prostataförstoring eller sjukdomar som påverkar nerverna till urinblåsan. Påverkar besvären din vardag är det bra att låta vården titta närmare på dem.

Vad kan du göra själv vid urinläckage?

Bäckenbottenträning är en av de viktigaste sakerna du själv kan göra och hjälper vid både ansträngnings- och trängningsinkontinens. Utöver det handlar egenvården om enkla vardagsvanor: lagom med dryck, bra rutiner på toaletten och att undvika förstoppning. Vilka åtgärder som passar dig beror på vilken typ av läckage du har, och flera av råden tar lite tid att ge effekt. Det här lyfter 1177 fram:

• Träna bäckenbotten regelbundet. Musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret kan stärkas, vilket hjälper dig att hålla tätare vid både ansträngnings- och trängningsbesvär. Träningen är bra oavsett kön, och det finns enkla övningar att följa.
• Ha inte bråttom på toaletten. Ge dig tid att tömma blåsan, håll dig inte för länge och undvik att kissa ”för säkerhets skull”, eftersom det kan påverka de känsliga kissreflexerna.
• Drick lagom mycket. Ett riktmärke är att dricka så att du kissar ungefär en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande, så ibland kan det hjälpa att dra ner på dem.
• Undvik förstoppning. En trög mage kan ge mer besvär med läckage. Rörelse, fiberrik mat och lagom med dryck brukar hålla magen igång.
• Sluta röka om du röker. Rökhosta gör ofta ansträngningsläckage värre.
• Se över vikten. Övervikt ökar risken för urininkontinens, och för en del kan en viktnedgång minska besvären.

Ett par knep kan passa i vissa fall. Du som är kvinna och har ansträngningsinkontinens kan prova att använda en tampong i slidan, vilket för en del gör det lättare att hålla tätt. Du som är man och besväras av efterdropp – att en liten mängd urin droppar ut en stund efter att du kissat klart – kan prova att stryka med ett par fingrar längs urinröret, från pungens baksida och ut, för att få ut de sista dropparna.

De här åtgärderna räcker långt för många, särskilt vid lindriga besvär. Är du osäker på vad som passar dig kan du alltid rådgöra med personalen på ett apotek eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vill du komplettera med skydd kan sådant beställas hem från nätapotek, precis som annat i apotekens receptfria sortiment.

Vilka receptfria skydd och hjälpmedel finns det?

Du kan själv köpa vissa absorberande inkontinensskydd på ett apotek, både i butik och på nätet. Resten av egenvårdssortimentet handlar om skydd och hjälpmedel som gör vardagen tryggare, så att du kan göra det du vill utan att oroa dig för läckage. Vi beskriver kategorierna på ett allmänt plan och pekar medvetet inte ut enskilda produkter eller märken – vad som passar dig beror på hur mycket det läcker, din situation och vad du tycker känns bekvämt.

• Absorberande skydd suger upp urinen och finns både som engångsskydd och tvättbara varianter. De har ett ytskikt som gör att det inte känns vått och brukar minska lukt. Skydden finns i många storlekar och utföranden, och det viktiga är att skyddet håller tätt och känns diskret för just dig.
• Tvättbara byxor med absorberande material i grenen kan användas i stället för engångsskydd, och det finns även särskilda badbyxor.
• Underlägg och skydd för det du sitter eller ligger på finns både som tvättbara och engångs.
• Uppsamlande hjälpmedel, till exempel urinflaska eller en kisstratt som gör det möjligt att kissa stående, kan underlätta i situationer där en vanlig toalett inte finns nära.

Skydden använder du ett i taget, och de flesta har ett spärrskikt på undersidan så att kläderna hålls torra. Känner du dig osäker på vilken storlek eller typ som passar är personalen på ett apotek vana att hjälpa till. Tänk på att det finns fler hjälpmedel än de du köper själv över disk – vissa hjälpmedel provas ut och skrivs ut via vården, vilket vi går igenom längre ner.

Var beställer du inkontinensskydd och annan egenvård?

Receptfria inkontinensskydd och annan egenvård finns på fysiska apotek, i delar av den vanliga handeln och hos nätapotek. Vill du handla hemifrån går receptfria varor att beställa hos apotek på nätet. Det viktigaste är att du väljer storlek och typ utifrån dina egna behov och kontrollerar att butiken är ett lagligt apotek. Sortiment och fraktvillkor ändras över tid, så se aktuella villkor och pris hos respektive apotek.

Annonssamarbete. Länkarna nedan är annonslänkar. Handlar du efter att ha klickat dig vidare kan vi få ersättning. Det påverkar inte vad vi skriver, och du betalar inte mer.

MEDS

• Svenskt nätapotek med receptfri egenvård i sortimentet, bland annat absorberande inkontinensskydd i flera storlekar. Se aktuellt pris och fraktvillkor hos apoteket.

Till MEDS Läs vår genomgång

DOZ Apotek

• Nätapotek med både receptfria och receptbelagda varor, där du kan beställa egenvård som inkontinensskydd hem. Se aktuella villkor hos apoteket.

Till DOZ Apotek Läs vår genomgång

Båda apoteken har tillstånd från Läkemedelsverket. Vill du själv kontrollera ett nätapotek kan du söka i Läkemedelsverkets lista ”Sök apotek som har tillstånd”, som uppdateras dagligen, och leta efter EU:s gemensamma logotyp för säker handel med läkemedel på nätet. Läs mer i vår guide om hur du känner igen ett lagligt nätapotek.

Hjälpmedel som skrivs ut via vården

Utöver de skydd du kan köpa själv finns hjälpmedel som provas ut och skrivs ut inom vården. Du har rätt att få inkontinenshjälpmedel utskrivet om du har en sjukdom eller skada som gör att behovet finns under en längre tid. För själva hjälpmedlet betalar du ingen avgift, men i en del regioner kan det tillkomma en avgift för att prova ut eller förskriva det, liksom en vanlig besöksavgift. För att det ska bli rätt är det viktigt att först ta reda på vad besvären beror på, och därför börjar du med att kontakta vården.

Den som skriver ut hjälpmedel kallas förskrivare och kan till exempel vara läkare, sjuksköterska, fysioterapeut eller barnmorska. Du kan vända dig till en vårdcentral, och bor du på ett äldreboende eller har hemsjukvård kan du i stället prata med en sjuksköterska i kommunen. Vid utprovningen får du beskriva dina behov och prova hjälpmedel hemma innan de skrivs ut. Vilket sortiment som finns och vad som gäller styrs av reglerna i din region eller kommun, så det är något du stämmer av med din förskrivare.

När bör du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med att det läcker urin eller om besvären påverkar din vardag – många kan minska sina besvär när vården hittar orsaken. Är det helg kan du oftast vänta tills det blir vardag. Sök vård utan dröjsmål om du ser blod i urinen, om läckaget kommer plötsligt utan förklaring, eller om det följs av feber eller smärta.

Ett par situationer är särskilt viktiga att inte vänta med. Det gäller om du är man och har svårt att tömma blåsan med läckage i små skvättar, eftersom det kan vara tecken på överrinningsinkontinens som behöver utredas. Det gäller också vid blod i urinen eller plötsligt nytt läckage med feber, smärta eller andra nya besvär. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta var du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om urinvägar och blåsa är 1177 en bra utgångspunkt.

Inkontinens hos äldre och barn

Hos äldre, och särskilt för den som har en demenssjukdom, kan det vara svårt att själv ta sig till toaletten eller komma ihåg att gå i tid. Då är det viktigt att få hjälp att komma till toaletten regelbundet innan blåsan hinner bli full. Ett enkelt men viktigt råd för den som är äldre är också att dricka regelbundet, eftersom törstkänslan kan minska med åren.

Barn kan också ha besvär med urinläckage, både på dagen och i form av sängvätning på natten. För barn finns särskilda hjälpmedel, till exempel larm som känner av väta. Handlar det om ett barn är det bra att ta upp besvären med en vårdcentral eller på en barnavårdscentral, som kan ge råd utifrån barnets ålder.

Läs vidare

Frågor & svar