Hjälp att sluta röka – en lugn guide om rökavvänjning

Visa innehållsförteckning

Många som röker bär på en önskan om att sluta, men vägen dit kan kännas svår. Den här sidan är en allmän egenvårdsguide. Vi är en oberoende informationssajt, inte en vårdgivare, och vi nämner inga enskilda läkemedel eller märken. Tanken är att du ska förstå varför rökningen biter sig fast, vilka receptfria kategorier som finns att fråga om på apoteket och var du kan vända dig för att få stöd på köpet. Bestämmer du dig för att göra ett försök kan det vara värt att veta att de flesta lyckas först efter några försök – varje gång du provar lär du dig något inför nästa.

Varför är det så svårt att sluta röka?

Att vara röksugen handlar till stor del om hjärnans beroende av nikotin. Nikotinet i tobaken når hjärnan på bara några sekunder, och kroppen vänjer sig vid att få en viss mängd. När den uteblir gör sig beroendet påmint. Men rökningen sitter inte bara i kroppen. Den hänger också ihop med vanor och inlärt beteende: kaffet på morgonen, pausen på jobbet, telefonsamtalet. Sådana situationer kan trigga igång ett sug, helt utan att det egentligen handlar om nikotinet. Det är därför rökavvänjning ofta beskrivs som två saker på en gång – att bryta ett fysiskt beroende och att bryta en vana.

Den här uppdelningen är bra att ha med sig, för den förklarar varför enbart viljestyrka inte alltid räcker. Det finns hjälp att få för båda delarna, både för att dämpa det fysiska suget och för att hitta nya rutiner som ersätter de gamla.

Det är aldrig för sent att sluta

Kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart när du gör ett rökstopp, och fördelarna fortsätter sedan resten av livet. Enligt 1177 går det att se en tydlig förbättring redan samma dygn, och den fortsätter under åren som följer.

Att hosta mer ett tag efter att du slutat kan kännas bakvänt, men det är ett tecken på att lungorna börjar rensa sig. För de flesta lägger det sig efter någon eller några månader.

Vanliga abstinensbesvär – och hur länge de håller i sig

När kroppen inte längre får sitt nikotin kan du få abstinensbesvär. De kan vara obehagliga och är en vanlig anledning till att man börjar röka igen, så det är bra att veta vad du kan vänta dig. Det vanligaste är ett starkt röksug, och det brukar gå över förvånansvärt snabbt – ofta inom 20 till 30 sekunder. Att rida ut den korta stunden, till exempel genom att dricka ett glas vatten eller resa dig och göra något annat, är därför en metod många har nytta av.

• Oro och ängslan.
• Svårt att koncentrera sig och en känsla av rastlöshet.
• Nedstämdhet.
• Sömnsvårigheter.
• Lättirritation.
• Ökad aptit och lust att äta mer.

De flesta abstinensbesvär brukar klinga av en till tre veckor efter rökstoppet. Röksuget och den ökade aptiten kan dock dröja sig kvar längre. Det är värt att veta i förväg, så att en tillfällig svacka inte tas som ett tecken på att försöket var dömt att misslyckas.

Receptfria egenvårdskategorier – så tänker du

På ett apotek finns nikotinläkemedel som receptfri egenvård, och de är till för att mjuka upp övergången genom att ge kroppen nikotin på ett mindre skadligt sätt än cigaretten, eftersom du slipper den brända tobaken. Vi beskriver kategorierna helt allmänt här, utan att peka ut någon enskild produkt. Vilken form som passar dig beror på dina vanor och hur ditt sug ser ut, och den bästa vägledningen får du genom att läsa förpackningen, läsa bipacksedeln och fråga en farmaceut på apoteket.

Receptfria nikotinläkemedel finns i Sverige i flera olika former, som enligt 1177 ger ungefär samma effekt:

• Plåster som ger nikotin långsamt och jämnt under en längre tid.
• Tuggummi som används vid behov när suget kommer.
• Sugtabletter och tabletter som läggs under tungan.
• Munhålesprej och munhålepulver i portionspåse.

En vanlig tanke är att kombinera ett plåster, som ger en jämn grundnivå, med en snabbare form som tas vid behov när ett plötsligt sug dyker upp. Hur du bäst gör beror på dina egna vanor, och här är farmaceuten på apoteket ett bra bollplank. Utöver de receptfria nikotinläkemedlen finns det också läkemedel utan nikotin, men de är receptbelagda och skrivs ut av en läkare efter en bedömning. Dem går vi inte närmare in på här, eftersom de inte hör till egenvården.

Praktiska råd när du ska sluta

Vid sidan av eventuella läkemedel finns det mycket du kan göra själv för att öka chansen att lyckas. Det viktigaste, enligt 1177, är att du verkligen vill sluta – men en god förberedelse gör resan lättare.

• Skriv ner dina egna skäl till att sluta och ha listan nära till hands. Att påminna dig om varför du gör det här hjälper på dagar då motivationen sviktar.
• Bestäm ett datum för rökstoppet i förväg, så att du hinner förbereda dig mentalt.
• Fundera på om du vill sluta tvärt eller trappa ner – det finns ingen metod som passar alla.
• Identifiera de situationer där du brukar röka och planera vad du ska göra i stället, till exempel ta en kort promenad eller ringa en vän.
• Berätta för din omgivning att du slutar. Stöd från andra gör det lättare att hålla ut.

Skulle det inte gå vägen den här gången är det ingen anledning att vara hård mot dig själv. Det är vanligt att behöva några försök, och för varje seriöst försök ökar chansen att du blir långsiktigt rökfri. Se ett återfall som en lärdom inför nästa gång snarare än som ett misslyckande.

Var kan du få stöd?

Du behöver inte klara rökavvänjningen på egen hand, och stöd från andra ökar enligt 1177 chansen att lyckas. I Sverige finns Sluta-röka-linjen, en kostnadsfri tjänst där du kan prata med personer som har stor vana att hjälpa människor att bli rökfria. Du kan också vända dig till din vårdcentral. Många distriktssköterskor är särskilt utbildade i tobaksavvänjning och kan ge dig samtalsstöd och råd, vilket ofta fungerar bra tillsammans med receptfria nikotinläkemedel. För neutral och faktagranskad information om rökning och rökavvänjning är 1177 en bra utgångspunkt.

Åldersgränser och graviditet

Du som har fyllt 18 år kan köpa receptfria nikotinläkemedel själv på ett apotek eller i en vanlig butik. Är du under 18 behöver även nikotinläkemedel skrivas ut av en läkare. Då kan du vända dig till en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller skolans elev- eller studenthälsa, oavsett var i landet du bor.

Är du gravid eller ammar bör du inte använda nikotinläkemedel utan att först prata med en läkare. Att det skadliga i tobaksröken försvinner är förstås viktigt under en graviditet, men eftersom nikotinet i sig påverkar fostret behöver upplägget anpassas individuellt. Vänd dig till barnmorskan eller en läkare för att hitta rätt väg.

När bör du söka vård eller kontakta 1177?

Att sluta röka är något du kan göra inom egenvården, men det finns lägen då du har nytta av att ta kontakt med vården. Du behöver inte vänta tills något har blivit fel – tvärtom kan stöd tidigt göra hela skillnaden.

• Om du har gjort flera försök och inte lyckats, eller om suget och abstinensen känns övermäktiga, kan en vårdcentral hjälpa dig vidare, bland annat med behandling som inte ingår i egenvården.
• Om du blir märkbart nedstämd eller får besvärlig oro i samband med rökstoppet är det bra att prata med vården.
• Om du är under 18, gravid eller ammar och vill ha hjälp med läkemedel.
• Om du har en sjukdom eller behandling som gör att du är osäker på hur ett rökstopp eller nikotinläkemedel passar ihop med din situation.

Är du osäker på var du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, så hjälper de dig att bedöma läget. Vid akuta eller allvarliga besvär kontaktar du vården direkt, och vid livshotande tillstånd ringer du 112.

Var beställer man receptfria nikotinläkemedel?

De receptfria nikotinläkemedlen finns både i fysiska apotek och hos nätapotek. Vill du handla hemifrån kan receptfri egenvård beställas hos de nätapotek vi samarbetar med, men det viktigaste är att du väljer form utifrån dina egna vanor och läser bipacksedeln. Är du tveksam, fråga en farmaceut eller läs på 1177 innan du köper.

Frågor & svar