Egenvårdsguide · uppdaterad juni 2026

Receptfritt mot vårtor – egenvård vid vårtor på händer och fötter

Vårtor är vanliga, oftast helt ofarliga och försvinner i regel av sig själva. Här går vi sakligt igenom vad en vårta är, vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas på apotek och när du i stället bör söka vård.

De flesta får en vårta någon gång, ofta som barn eller tonåring. En vårta är en upphöjd förändring i huden som sitter där i några månader och sedan brukar försvinna utan att man gör något alls. Att den ändå retar är förståeligt: en fotvårta kan göra ont när du går, och en handvårta syns. Den här sidan förklarar vad vårtor är, vad du själv kan göra och vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas på apotek. Vi går också igenom när du i stället bör kontakta vården. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.

Vad är en vårta?

Vanliga vårtor på händer och fötter orsakas av virus och är en upphöjd förändring i huden. Viruset bakom dem heter humant papillomvirus, ofta förkortat HPV, och det finns många olika typer av det. Folkhälsomyndigheten beskriver att det finns över 200 typer av HPV, och att de allra flesta människor smittas av en eller flera av dem någon gång i livet. De typer som ger vanliga hudvårtor på händer och fötter är inte samma som de som kan orsaka andra besvär – det är alltså den lindriga, ofarliga varianten vi tar upp här.

Eftersom en vårta beror på ett virus kan den smitta vidare. Smittan sker genom hudkontakt, och viruset kan också spridas via våta golv i duschar och omklädningsrum. Det är därför vårtor är vanligast på fötterna hos den som badar mycket. Att en vårta sitter kvar betyder samtidigt inte att något är fel – kroppens immunförsvar tar oftast hand om den till slut, även om det kan ta tid.

Hur ser vårtor ut?

Vårtor ser olika ut beroende på var de sitter. Det vanligaste är att de finns på händer eller fötter, och utseendet skiljer sig en del mellan de två.

  • Fotvårtor är runda och något upphöjda, med en hård kant och en mjukare mitt. Eftersom du går på dem trycks de in i huden och kan göra ont.
  • Handvårtor är mer utstående än fotvårtor och kan se ut som mycket små blomkålshuvuden.
  • Vårtor kan ibland vara ömma eller göra ont, särskilt på fötterna.
  • Ibland syns små svarta prickar i vårtan.

Är du osäker på om det verkligen är en vårta eller något annat på huden, är det bättre att få det bedömt än att börja behandla på egen hand. Flera hudförändringar kan likna en vårta utan att vara det.

Vårtor som inte är virusvårtor

Ordet vårta används om flera olika saker, och alla är inte sådant du behandlar med egenvård. Mjällvårtor, som ibland kallas seborroiska vårtor, är ett exempel. De är upphöjda hudförändringar som blir vanligare med åldern och sitter oftast i ansiktet, på bröstet eller på ryggen. Till skillnad från virusvårtor smittar de inte och är helt ofarliga; enligt 1177 är de godartade och övergår inte i cancer. De behöver vanligtvis ingen behandling, och om man ändå vill ta bort dem görs det inom vården.

Könsvårtor, eller kondylom, är också något annat. De orsakas av andra typer av HPV än vanliga hudvårtor, sitter på eller i könsorganen och räknas som en sexuellt överförbar infektion. Det är inget du sköter med receptfri egenvård – misstänker du kondylom ska du vända dig till vården, exempelvis en vårdcentral eller en mottagning för sexuell hälsa.

Receptfria egenvårdskategorier

Vanliga vårtor på händer och fötter går ofta över av sig själva, men det kan ta allt från några månader till flera år. Vill du påskynda förloppet finns receptfri egenvård att köpa på apotek, både i butik och på nätet. Vi beskriver kategorierna på ett allmänt plan och pekar medvetet inte ut enskilda produkter eller märken – vilket alternativ som passar dig och din vårta avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen på förpackningen.

De receptfria egenvårdsalternativ som brukar finnas är framför allt av två slag:

  • Vårtmedel som du applicerar på vårtan. Det finns flera olika sorter som fungerar på olika sätt – en del används varje dag under en period, andra används bara enstaka gånger. Tanken är att medlet ska påskynda läkningen och samtidigt minska risken att vårtan växer eller smittar andra.
  • Avlastande plåster som kan användas om en fotvårta gör ont att gå på.

Eftersom medlen skiljer sig åt, och en del har åldersgränser som är olika för barn, är det klokt att fråga på apoteket vilket alternativ som passar. Läs alltid bipacksedeln eller förpackningens anvisning innan du börjar, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.

Vad du kan göra själv

Utöver receptfria vårtmedel finns det enkelt du kan tänka på, både för att en vårta inte ska bli värre och för att den inte ska sprida sig till andra eller till andra delar av din egen hud.

  • Peta och klia inte på vårtan – det kan göra att den sprider sig.
  • Låna inte handdukar eller skor av andra, och låt inte andra låna dina.
  • Gå inte barfota i allmänna bad och duschar; badtofflor minskar risken för smitta.
  • Täck gärna en vårta som gör ont eller skaver, så att den inte gnids mot omklädningsrummets golv eller andras hud.

Att en vårta sitter kvar ett tag är vanligt och inget du behöver bli orolig för. Tålamod är ofta en del av egenvården – kroppen läker de allra flesta vårtor på egen hand, även när det går långsamt.

Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte råd från farmaceut, läkare eller 1177. Läs alltid bipacksedeln. Vid besvär som inte går över med receptfri egenvård, som återkommer eller som du är osäker på, ska du kontakta vården. Vid livshotande besvär ringer du 112.

När bör du söka vård?

De flesta klarar vanliga vårtor med tålamod och egenvård och behöver aldrig söka vård. Ibland behövs ändå en bedömning av vårdpersonal, dels för att vara säker på vad det är, dels om vårtorna ger mer besvär. Enligt 1177 bör du kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Du har vårtor som ger mycket besvär, till exempel sådana som är såriga eller blöder.
  • Du har vårtor på andra ställen än händer och fötter.
  • Du har diabetes och behöver hjälp med att behandla dina vårtor.
  • Du är osäker på om det verkligen är en vårta eller något annat på huden.

Har du diabetes är det extra viktigt att inte behandla på egen hand, eftersom sår på fötterna behöver skötas med försiktighet. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om vårtor och andra hudbesvär är 1177 en bra utgångspunkt.

Frågor & svar

Är vårtor farliga?

Vanliga vårtor på händer och fötter är oftast helt ofarliga och försvinner i regel av sig själva, även om det kan ta tid. De orsakas av virus och kan göra ont, framför allt på fötterna. Är du osäker på om det verkligen är en vårta, eller om den ger mycket besvär, kan du rådgöra med en farmaceut eller med 1177.

Behöver jag recept för egenvård mot vårtor?

Nej, det finns receptfria egenvårdskategorier som vårtmedel och avlastande plåster som vem som helst kan köpa på apotek, i butik eller på nätet. Eftersom medlen skiljer sig åt och en del har åldersgränser för barn är det klokt att fråga en farmaceut. Läs alltid bipacksedeln eller förpackningens anvisning innan du börjar.

Smittar vårtor?

Vanliga vårtor orsakas av virus och kan smitta genom hudkontakt och via våta golv i duschar och omklädningsrum. Du minskar risken att sprida dem genom att inte peta på vårtan, inte låna handdukar eller skor och inte gå barfota i allmänna bad. Mjällvårtor, som är en annan sak, smittar däremot inte.

När bör jag söka vård för vårtor?

Kontakta en vårdcentral om vårtorna ger mycket besvär, är såriga eller blöder, om du har vårtor på andra ställen än händer och fötter, om du har diabetes och behöver hjälp, eller om du är osäker på om det är en vårta. Vill du ha hjälp att bedöma symtom kan du ringa 1177, och vid livshotande besvär ringer du 112.