Många känner igen besväret: det börjar klia och svida kring slidöppningen, och ibland kommer en vit, grynig flytning. Svamp i underlivet är ett av de vanligaste besvären med klåda i underlivet, och de flesta med slida får det någon gång. Det är ofarligt, men kan vara nog så jobbigt. Den här sidan förklarar vad svamp i underlivet är, vad du själv kan göra och vilka receptfria egenvårdskategorier som brukar finnas. Vi går också igenom när du i stället bör kontakta vården. Informationen är allmän, och vi är en oberoende informationssajt – vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning.
Vad är svamp i underlivet?
Svamp i underlivet orsakas av en jästsvamp, oftast en som heter Candida albicans. Den finns naturligt i tarmen hos alla människor, och hos en del finns den även i slidan utan att ge några besvär. Symtom uppstår först om svampen förökar sig så pass att den orsakar en inflammation i slemhinnan. Det är därför inte fråga om att man fått i sig något utifrån, utan om att en balans i kroppen har rubbats.
Det är vanligt att få svamp i slidan. På penisen är det däremot mycket ovanligt hos den som i övrigt är frisk. Det som ser ut som penissvamp är oftast en lindrig, allergisk reaktion på en partners slidsvamp, med rodnad och irritation på ollonet, och den brukar gå över när slidsvampen behandlas. Den här guiden handlar främst om svamp i slidan, eftersom det är den varianten de allra flesta möter.
Vanliga symtom
Symtomen vid svamp i slidan brukar vara ganska tydliga, men de kan likna andra besvär i underlivet. De vanligaste tecknen är att det kliar och svider kring slidöppningen och på blygdläpparna. Ofta tillkommer en vit, grynig flytning, men flytningen kan också vara tunn eller knappt förändras alls.
- Klåda och sveda kring slidöppningen och på blygdläpparna.
- En vit, grynig flytning – ibland tunn eller oförändrad.
- Slemhinnor som svullnar och blir sköra.
- Sveda när du kissar och ömhet eller smärta vid slidsamlag.
- Blygdläppar som kan bli röda, svullna och sköra.
Eftersom flera olika tillstånd kan ge klåda och smärta i underlivet är det inte alltid lätt att veta vad det handlar om. Bakteriell obalans och en del andra besvär kan ge liknande symtom men behöver hanteras på andra sätt. Har du aldrig haft svamp förut, eller är du osäker på vad besvären beror på, är det därför klokt att få det bedömt innan du behandlar på egen hand.
Vad händer i kroppen?
Grundorsaken till att svampen plötsligt växer till är ofta okänd, men det finns några kända faktorer som ökar risken. Slidan har normalt en sur miljö med nyttiga mjölksyrebakterier som håller svamp och andra infektioner i schack. Rubbas den balansen får svampen lättare fäste.
Faktorer som kan öka risken
- Antibiotikabehandling, som kan påverka de nödvändiga bakterierna i slidan.
- Nedsatt immunförsvar, till exempel vid stress eller när du är på väg att bli sjuk.
- Hormonförändringar – det är vanligt att få svamp strax före mens eller under graviditet.
- Skav och små sprickor i slemhinnan, exempelvis efter mycket cykling eller slidsex.
Hur lätt eller svårt man får svamp är individuellt och verkar delvis vara ärftligt. Det florerar också en del myter om orsaker – bland annat att socker och jäst i kosten skulle ligga bakom. Den forskning som gjorts har inte kunnat visa något sådant samband, så det är inget du behöver lägga om kosten efter. Bra att veta är också att svamp i underlivet vanligtvis inte smittar: det överförs inte vid toalettbesök eller munsex, och det är ovanligt att det överförs vid sex.
Receptfria egenvårdskategorier
Svamp i slidan går ofta över av sig själv inom någon vecka. Vill du ha snabbare lindring, eller går besvären inte över, finns receptfri egenvård att köpa på apotek, både i butik och på nätet. Här beskriver vi kategorierna på ett allmänt plan. Vi pekar medvetet inte ut enskilda läkemedel eller märken – vilket alternativ som passar dig beror på din situation, och det avgör du bäst tillsammans med en farmaceut eller utifrån informationen i förpackningen.
De receptfria medlen mot svamp används lokalt, det vill säga direkt i slidan, och finns i några olika former:
- Kräm som förs in i slidan med hjälp av en plastspruta.
- Slidtabletter eller slidkapslar som förs in med en införare.
- Vagitorier som du för in i slidan med ett finger.
Medlen löses upp eller smälter inne i slidan. En tumregel är att de passar bäst när bilden är ganska typisk: det kliar kraftigt, blygdläpparna är röda och flytningen är vit och grynig. Läs alltid bipacksedeln innan du börjar, och rådgör med en farmaceut eller med 1177 om du är osäker på vad som passar dig. Är du gravid bör du prata med din barnmorska eller en läkare om hur du ska göra, innan du använder något receptfritt medel. Receptfri egenvård av den här typen kan du beställa hem från nätapotek vi samarbetar med, på samma sätt som annat i apotekens receptfria sortiment.
Vad du kan göra själv
Utöver receptfria läkemedel finns det enkla saker som kan göra besvären lättare att leva med medan de läker. Inget av det botar svampen, men det minskar irritationen.
- Tvätta inte underlivet med vanlig tvål och vatten, eftersom det torkar ut slemhinnorna.
- Använd i stället en olja när du tvättar – exempelvis barnolja, en intimolja från apotek eller vanlig matolja som oliv- eller solrosolja. Stryk på, torka av före duschen, så blir du ren utan att slemhinnan torkar ut lika lätt.
- Avstå från slidsex så länge infektionen gör ont eller känns obehaglig, eftersom slemhinnorna är irriterade.
- Bär gärna luftiga underkläder och undvik det som skaver, så att slemhinnan får ro.
Att undvika sex när det gör ont har två skäl: dels finns en risk för återkommande samlagssmärta, dels gör små sprickor i slemhinnan att du lättare får eller överför en könssjukdom. Råden om förebyggande är annars få och försiktiga – just för att kunskapen om varför svampen växer till är begränsad. Det är alltså inget du själv behöver klandra dig för.
När bör du söka vård?
De flesta klarar svamp i underlivet med egenvård och behöver aldrig söka vård. Men ibland behövs en bedömning av vårdpersonal, framför allt för att vara säker på att det verkligen är svamp och inget annat. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- Behandling med ett receptfritt läkemedel i slidan inte hjälper.
- Du har utslag eller irriterad hud på penisen som inte går över inom en vecka.
- Du får svamp i underlivet fler än två gånger under ett halvår.
- Du är osäker på om det verkligen är svamp du har.
Att behandlingen inte biter är ett viktigt tecken: det finns andra tillstånd som ger klåda och sveda i underlivet, och de kräver andra slags behandling. Är du ung kan du i stället vända dig till en ungdomsmottagning, där åldersgränsen kan variera. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom eller veta vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. För neutral information om besvär i underlivet är 1177 en bra utgångspunkt.
Frågor & svar
Är svamp i underlivet farligt?
Nej, svamp i underlivet är ofarligt, även om klådan och svedan kan vara besvärlig. Svamp i slidan går ofta över av sig själv inom någon vecka, och de flesta blir hjälpta av receptfri egenvård. Är du osäker på vad besvären beror på kan du rådgöra med en farmaceut eller med 1177.
Behöver jag recept för egenvård mot svamp i underlivet?
Nej, det finns receptfria egenvårdskategorier som används lokalt i slidan och som vem som helst kan köpa på apotek, i butik eller på nätet. Läs alltid bipacksedeln innan du börjar, och fråga en farmaceut om du är osäker på vad som passar dig. Är du gravid bör du först prata med din barnmorska eller en läkare.
Smittar svamp i underlivet?
Vanligtvis inte. Svamp i underlivet beror på en jästsvamp som redan finns naturligt i kroppen och som börjar föröka sig. Det överförs inte vid toalettbesök eller munsex, och det är ovanligt att det överförs vid sex. Undvik ändå slidsex så länge infektionen gör ont, eftersom slemhinnorna då är irriterade.
När bör jag kontakta vården?
Kontakta en vårdcentral om receptfri behandling inte hjälper, om du får svamp fler än två gånger under ett halvår, eller om du är osäker på om det verkligen är svamp. Är du ung kan du vända dig till en ungdomsmottagning. Vill du ha hjälp att bedöma symtom kan du ringa 1177, och vid livshotande besvär ringer du 112.